Hur upptäcker vi barnen? Hur bedömer vi deras behov? Vilken typ av insatser kan vara aktuella? Det är några av de ämnen som behandlas i Socialstyrelsens vägledning för socialtjänsten och andra aktörer
Allt fler kommuner erbjuder numera stödgrupper för barn i familjer med missbruk, men få utvärderar verksamheten. I början av 2012 arrangeras två seminarium där man får lära sig att utvärdera sådana stödverksamheter.
Det finns manualbaserade metoder för samtal med föräldrar och barn om förälderns missbruk. Genom samtalen kan man minska risken för missbruk eller psykisk sjukdom hos barnet.
Barn som växer upp med svåra hemförhållanden kan skapa sig ett gott liv, visar modern forskning. Att det finns vettiga vuxna omkring barnet är en av skyddsfaktorerna. Så hur är man en vettig vuxen?
I varje klass går det statistiskt sett tre till fyra barn som lever i en familj med missbruksproblem. I en ny bok får personal inom skolans värld handfast vägledning i hur man kan upptäcka och hjälpa barnen, utifrån en rad lyckade exempel landet runt.
Barn som lever med föräldrar med beroendeproblem är ytterst utsatta och i stort behov av stöd. Insatser riktade till vuxna runt barnen, inte minst föräldrarna, är ett effektivt sätt att stödja barnen. Under 2012 drar vi igång insatser riktade mot just föräldrar.
- Det roligaste med jobbet är alla små solskenshistorier man får uppleva. Som när man har arbetat med en klient väldigt länge, och han ringer upp och säger, ”Kan du hjälpa mig att följa med till läkaren - jag mår verkligen dåligt och skulle behöva hjälp!” och man vet att det är en klient som aldrig tidigare klarat av att be någon från vården om hjälp. Det känns fantastiskt!
Missbruk av alkohol och droger är betydligt vanligare bland människor som har någon form av psykisk sjukdom. Integrerad behandling är ytterst viktigt för att få effekt av behandlingen. Utmaningen är att få förutsättningarna på plats för att ge personer med missbruk och psykisk sjukdom den integrerade behandling de behöver.
Som ett led i arbetet med ANDT-strategin genomfördes den 20 september ett kunskapsseminarium om GHB i Gävle.
För personer i Gävleborg och närliggande kommuner finns nu möjlighet att gå en uppdragsutbildning i Beroendekunskap.
Ett nytt utbildningsmaterial från Socialstyrelsen - "Att skylla sig själv" - handlar om hur man möter våldsutsatta kvinnors behov.
Det är brukarna av vård och omsorg som bäst vet vad de behöver hjälp med och hur hjälpen bör ges.
Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att följa upp överenskommelsen mellan regeringen och SKL om en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Uppföljningen har fokuserat på i vilken utsträckning satsningen bidrar till att förbättra förutsättningarna för socialtjänsten att arbeta evidensbaserat.
Case Management-team har visat sig vara effektivt vid behandling av personer med samsjuklighet. I Norrbotten och Örebro har man arbetat framgångsrikt med CM-team, och erfarenheterna härifrån visar att det finns några tydliga faktorer som avgör om CM-teamen lyckas.
Under den nordiska konferensen om dubbeldiagnoser i Göteborg i oktober diskuterades en rad olika perspektiv på vård, stöd och behandling vid samsjuklighet och komplexa vårdbehov. Nu kan man ta del konferensens presentationer.
Hur kan tydliga vårdprogram och samverkansavtal utformas för personer med samsjuklighet? En ny handbok riktad till personal inom psykiatri och socialtjänst ska underlätta det praktiska vardagsarbetet.
Hur ser förutsättningarna ut för att ta emot behandling för klienter med missbruk och antisociala beteenden eller psykoser? Vilka behandlingsmetoder och behandlingsformer rekommenderas? Kim Mueser, ledande forskare på området socialpsykiatriska frågor med anknytning till missbruk, berättade om framgångsrik behandling på en konferens i november.
Med nästan en miljon riskkonsumenter av alkohol eller narkotika är förebyggande arbete oerhört viktigt. Under konferensen Förebygg.nu i Göteborg utsågs Västerås kommun till ”Årets förebyggande kommun”.
Brukarmedverkan och brukarinflytande inom missbruksvården har blivit allt viktigare som ett sätt att ge den som berörs ökad delaktighet men också som ett sätt att effektvisera och förbättra insatserna.
Nu finns en kortfilm som handlar om evidensbaserad praktik i vård och omsorg.
I en ny bok om brukarinflytande i människovårdande yrken fördjupas och breddas diskussionen om brukares inflytande.
Har verksamheten koll på hur man svarar på enkäten som avser Öppna Jämförelser av missbruks- och beroendevården? Nu finns tips och råd att få, så att verksamheten presenteras på rätt sätt i jämförelserna.
För att få en bättre bild av hur det lokala implementeringsarbetet inom Kunskap till praktik har fungerat i Stockholms län, har en enkätundersökning riktad mot lokala processledare i länet genomförts.
De flesta patienterna är nöjda med sin vårdkontakt, och särskilt nöjda är de patienter som har haft insatser från Socialtjänstens Motivations- och behandlingsteam.
Brukarmedverkan gick som en röd tråd på den konferens om utveckling av en evidensbaserad praktik som genomfördes i Sundsvall den 21 oktober.
Kursen ”Riskbruk, missbruk, beroende och graviditet” arrangerades i Skellefteå i september. Kursen blev snabbt full, och man kommer därför att köra en ny kurs i Skellefteå. Kurser är dessutom inplanerade både i Umeå och Vännäs.
Mötena bör inte blir kaffe- och bullarmöten, där man ses utan en gemensam målsättning för mötena. Brukaren ska vara medspelare, inte informationsmottagare.
Den frågan ställde brukarorganisationerna i Kunskap till praktiks brukarråd i våras. RFHL, en av organisationerna i brukarrådet, föreslog då att de regionala brukarråden skulle bjuda in till möten med politiker och chefstjänstemän för att tillsammans diskutera utveckling av brukarmedverkan.
Antalet patienter med delirium tremens sjönk till noll, den alkoholrelaterade dödligheten sjönk drastiskt, bättre kontroll över patientflöden, en dubblering av personer som efter avgiftning fortsätter i öppenvård, och lägre kostnader för kommuner och landsting.
Det finns en stor efterfrågan på att gå Kunskap till praktiks baskurs. För den som är intresserad finns det några platser kvar på baskursen i Blekinge.
För att underlätta samverkan mellan huvudmännen i Skåne har Kommunförbundet Skåne och Region Skåne nu utarbetat en vägledning för missbruks- och beroendevården.
Konsekvenser av missbruksutredningens förslag diskuterades livligt på en konferens i Göteborg i september.
Sammanlagt 8000 personer har utbildats i olika kunskapsbaserade metoder, och 13 000 personer har gått Kunskap till praktiks baskurs. Fortfarande brister brukarmedverkan och uppföljning på verksamhetsnivå, men satsningar under 2011 bidrar till att ge områdena en skjuts framåt
Vilka evidensbaserade metoder passar för vilken problemnivå? Vad innebär de olika metoderna? Vilka andra faktorer påverkar behandlingsresultatet? Hur tas vetenskaplig evidens fram?
Om man ska renovera ett badrum behöver man en rörmokare, en målare, en plattsättare och ytterligare några yrkesmän för att badrummet ska bli klart. Olika kompetenser behövs, och arbetet måste samordnas. Så kan man tänka även när det gäller missbruks- och beroendevården.
Syftet med Kunskap till praktiks baskurs är att ge en samlad, aktuell och gemensam kunskapsbas till olika aktörer och därigenom också bidra till att de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården får genomslag i praktiken.
Tre av fyra kommuner har rutiner för att göra brukare delaktiga i planeringen av den egna vården. Det visar Öppna jämförelser inom missbruks- och beroendevården som genomförts under 2011.
Målet med utvecklingsarbetet är att alla personer med missbruks- och beroendeproblem ska få bästa möjliga vård. Hur långt tycker du som är chef att vi har kommit? SIKTA och ASI bjuder in till chefsdag med fokus på att göra en gemensam tillbakablick, stämma av nuläget och sikta framåt.
Hur påverkar alkohol och narkotika fosterutvecklingen? Hur motverkar man alkoholkonsumtion eller riskbruk under graviditet? Dessa och många andra frågor besvaras i Kunskap till praktiks nya fördjupningskurs ”Riskbruk, missbruk, beroende och graviditet”.
Orientering till missbrukspsykologi är en fördjupningskurs inom Kunskap till praktik. Målet är att ge deltagarna en orientering i psykologiska teorier, modeller och förhållningssätt inom missbruksområdet och hur sådan kunskap kan användas av vård och behandlingspersonal.
Örtagårdens HVB i Sandvikens kommun och Beroende Centrum västra Gästrikland bjuder in till en nätverksträff för personer som arbetar med CRA.
Syftet med baskursen är att ge en samlad, aktuell och gemensam kunskapsbas till olika aktörer och därigenom också bidra till att de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården får genomslag i praktiken.
I en liten kommun blir man generalist. Det kan vara svårt att hitta tid för utveckling när få personer måste vara bra på mycket. Knivsta Kommun avsätter pengar för regionala projektledare som stöttar kommunerna att utveckla missbruks- och beroendevården. Det är en investering som lönar sig, menar Agnetha Öberg, chef för sociala enheten i Knivsta.
Brukarråden är ett kvalitetsverktyg som ger förutsättningar för att insatser och behandling får bättre effekt. Därför bjuder vi nu in till träffar för att diskutera hur brukarråden kan vara med och förbättra verksamheterna, säger Camilla Svenonius, RFHL.
Norrbottens läns landsting och länets kommuner har nu kommit överens om en gemensam länsstrategi för stöd, vård och behandling till personer med riskbruk, missbruk och beroende.
Hur ser en fungerande vårdkedja ut för barn som lever i en familj med missbruk eller beroende? Vilka metoder kan man använda för att upptäcka barnen?
Fördjupningskursen "Riskbruk, missbruk och beroendelära" beskriver hur sociala, psykologiska och biologiska faktorer samspelar vid utveckling av riskbruk, missbruk och beroende.
En förutsättning för att vidareutveckla verksamheter är att mäta om det man gjort lett till avsedd effekt. För att få igång en systematisk dokumentation och uppföljning av resultat krävs att det finns system för uppföljning.
I syfte att förbättra situationen för barn som växer upp i familjer med missbruk kommer Kunskap till praktik att utveckla stöd i föräldraskapet till personer med missbruk eller beroende. Det här är ett helt nytt uppdrag inom Kunskap till praktik.
Årets FoU-konferens har temat Sanning och Konsekvens. Ett av fördjupningspassen handlar om modeller för uppföljning inom missbruks- och beroendevården.
Personer med samsjuklighet hamnar ofta mellan stolarna. Socialtjänsten hanterar inte psykiatriska diagnoser och psykiatrin tar inte emot personer med pågående alkohol- och drogproblem. I september arrangeras en konferens om integrerad behandling vid komplexa vårdbehov. Passa på och anmäl dig nu.
Missbruksutredningen har befunnit sig i hetluften den senaste tiden. Den 25-26 augusti arrangerar Rainbow Sweden en konferens för att diskutera utredningens olika förslag. Medverkar gör bland annat minister Maria Larsson. Passa på att anmäla dig till konferensen nu.
Vilka behandlingsmetoder rekommenderas vid missbruk och samtidigt psykisk störning? Hur ser förutsättningarna ut för att ta emot behandling? Hur ser behovet av socialt stöd ut?
Genom Kunskap till praktiks stora utbildningssatsning har huvudmännen idag tillgång till en egen bank av utbildare och metodstödjare, som kontinuerligt kan utbilda personal i evidensbaserade metoder.
Chefer ingår i alla lokala samråd, många kvalitetsindikatorer är uppfyllda och det lokala arbetet har fått en nytändning. Samtidigt saknas primärvården i flera lokala samråd och insatser för barn till föräldrar med missbruk kan utvecklas ännu mer. Det är några av de resultaten från en kartläggning av samverkan i Stockholms län.
Personer med psykisk funktionsnedsättning och missbruk har rätt till samordnade insatser. Men bristande kunskap mellan olika professioner om varandras möjligheter och begränsningar försvårar samverkan. Det vill man nu göra något åt genom projektet ”Var sin hand – organisationskulturers betydelse för arbetet med samjuklighet”.
Integrerade mottagningar och bättre samarbete för att nå ut till de mest utsatta, står i fokus för två debatter under Almedalsveckan. Göran Stiernstedt, SKL, Alec Carlberg, Rainbow Sweden, Stefan Borg, Beroendecentrum Stockholm, och Gunborg Brännström, Kunskap till praktik, är några av debattdeltagarna.
Kronoberg läns riktlinjer ger på ett mycket konkret sätt stöd för utveckling av en missbruks- och beroendevård som dels utgår från brukarnas behov och dels bygger på samverkan mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Det är viktigt att ha konkreta mål för missbruks- och beroendevården inom både kommuner och landsting. Helsingborgs kommun har i flera år haft utmärkta målbeskrivningar för de olika arbetsgrupperna inom socialtjänsten.
De senaste veckorna har Socialstyrelsen redovisat två tillsynsrapporter som har omfattat missbruks- och beroendevården. Rapporterna visar på positiva resultat på flera punkter, men samtidigt finns det flera förbättringsområden. De förbättringsområden som Socialstyrelsen lyfter fram stämmer överens med de erfarenheter som gjorts inom Kunskap till praktik.
De nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården tillämpas i hög utsträckning inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, visar Socialstyrelsens senaste tillsynsrapport.
Kursen leds av framstående svenska forskare på området som Jan Blomqvist, Claudia Fahlke, Kent Johnson, Mats Ramstedt och Per Nilsen. Fortfarande finns det några platser kvar på kursen.
Samsjuklighet och dubbeldiagnoser är högaktuellt för aktörer inom missbruks- och beroendevården. Nu arrangeras den fjärde nordiska konferensen på just det temat.
Till hösten arrangeras fem regionala konferenser om den nya överenskommelsen mellan regeringen och SKL om stöd till evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Missbruks- och beroendevården är från och med 2011 en del av överenskommelsen.
Missbruksutredningen har inneburit att missbruks- och beroendevård debatteras mer än någonsin. I april presenterade huvudsekreteraren Hans Wiklund utredningens förslag för verksamheter och politiker i Västra Götaland, och i samband med det uppstod livlig debatt. Nu kan du se Hans Wiklunds presentation på webben.
- Vi ser ju på nära håll vad det kostar i liv, hälsa och skattepengar att inte satsa på missbruks- och beroendevården. Brukare vet hur vården måste förbättras, och därför behöver vi nå ut i den allmänna debatten. Ytterst är det ju en fråga om skattebetalarnas pengar. Det säger Camilla Svenonius, RFHL, om de mediaträningar som nu genomförs för brukarråden i landet.
Kursen ”Orientering till missbrukspsykologi” arrangerades i Pajala i december 2010. För de tio deltagarna innebar kursen ett ordentligt genombrott - man fick upp ögonen för helt nya sätt att arbeta på. Dessutom fick man tillgång till en högkvalitativ utbildning på hemmaplan, utan att behöva resa långt bort.
Brukarmedverkan är en av de främsta framgångsfaktorerna för en evidensbaserad praktik. Ingen av de metoder som Socialstyrelsen har pekat på i de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården fungerar för alla.
Socialstyrelsens tillsynsrapport för 2011 visar glädjande resultat. De nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården tillämpas i hög utsträckning inom hälso- och sjukvård och socialtjänsten, vilket kan tydas som att insatserna inom Kunskap till praktik har gjort skillnad.
”Vision utan aktion är en dagdröm. Aktion utan vision är en mardröm”. Det japanska ordspråket illustrerar nycklarna för den som vill få framtiden att hända. Skillnaden stavas ledarskap.
Sexton procent av de som söker för missbruk vid beroende-mottagningarna i Gävleborgs län har erfarenhet av att injicera narkotika. Gruppen är mer socialt utsatt vad gäller boende, sysselsättning och försörjning än andra besökare. Klienterna har vårdats för narkotikaproblem vid flera tillfällen, avbryter oftare behandlingen och har ett större behov av andra kontakter och behandling.
Nyckeln till framgång är att personalen själva ser vilken nytta de har av att arbeta med individuella planer. Annars kommer det aldrig att fungera. Det säger Marja-Leena Komulainen, processledare i Kunskap till praktik, om satsningen på individuella planer i Norrbotten.
Mycket goda behandlingsresultat för personer med opiatberoende, visar en utvärdering av Beroendemedicinska enheten (BME) vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand. Fyrtio procent av klienterna har sysselsättning, en hög andel stannar kvar i behandling, och ingen kriminalitet förekommer i gruppen. Dessutom har samverkan många fördelar, påpekade personalen i utvärderingen.
Brukare tar fram frågor, genomför undersökningen, analyserar svaren och drar slutsatser av materialet. Så kan brukarstyrda brukarrevisioner sammanfattas.
Det är hög tid för socialarbetare att ta sig ton och för brukare att göra sin röst hörd. Det menar studenter på kursen social mobilisering, en
7,5 poängskurs på Lunds universitet där socionomstudenter och brukarstudenter studerar och deltar i projekt tillsammans.
Mycket kan förbättras i det samlade stödet till barn och unga som lever i familjer som på grund av sitt missbruk inte kan ge dem den trygghet, förutsägbarhet, kärlek och omvårdnad som de behöver. Nu kan man ladda ner eller beställa Socialstyrelsens vägledning för socialtjänsten och andra aktörer.
Formulären DUDIT-E och Alcohol-E hjälper dig som är behandlare att få en strukturerad bild av en klients drog- och alkoholbruk. Nu kan du beställa en bok om DUDIT-E och Alcohol-E. Boken tar upp hur man arbetar med formulären, och hur man kan lägga upp behandlingssamtal som är givande för både klient och behandlare.
Vill du fördjupa din kunskap och kompetens för ett kvalificerat psykosocialt arbete inom missbruks- och beroendevården? Eller vill du förbereda dig för forskning inom området?
Det är glädjande att stora framsteg har skett de senaste åren när det gäller brukarmedverkan inom missbruks- och beroendevården. Brukarråd har bildats, fortbildningsdagar har genomförts och brukarstyrda brukarrevisioner har utvecklats. Samtidigt finns det flera utmaningar på området, och lärdomar att ta vara på utifrån pågående projekt.
I många län följer man upp ett stort antal klienter, exempelvis via ASI. Detta är ett stort steg framåt. Samtidigt finns det fortfarande en del utmaningar. Uppföljningsarbetet behöver ske mer systematiskt, uppföljning på gruppnivå förekommer sällan, och kartläggning av systembrister saknas. Det finns därför en efterfrågan på ett större utbud av modeller för uppföljning, då olika modeller följer upp olika saker och ofta kompletterar varandra.
Under 2011 satsar Kunskap till praktik stort på kartläggning, bedömning och uppföljning. Som ett led i det lanseras nu en kurs för socialarbetare och vårdpersonal som arbetar med utredning och bedömning inom missbruks- och beroendevården på kommuner, landsting och kriminalvård.
Infektionssjukdomar, hemlöshet, olyckshändelser, kriminalitet – personer som missbrukar narkotika utsätts för sådana risker i långt större utsträckning än genomsnittsbefolkningen. Vad kan socialtjänst, hälso- och sjukvård, kriminalvård, frivilligorganisationer och andra berörda göra för att minska riskerna?
Hur kan vi i framtiden säkerställa kvaliteten i substitutions-behandlingen? Hur ser det ut på området harm reduction inom EU? Står beprövad erfarenhet och brukarnas verklighet i konflikt med politisk ideologi – vad kan man dra för slutsatser om man jämför Australien och Sverige?
Hur påverkar alkohol och narkotika fosterutvecklingen? Hur motverkar man alkoholkonsumtion eller riskbruk under graviditet? Dessa och många andra frågor besvaras i Kunskap till praktiks nya fördjupningskurs ”Riskbruk, missbruk, beroende och graviditet”.
Som första län i landet, har nu Värmlands län antagit lokala styrdokument för samtliga kommuner i länet.
Under 2009 till 2010 har RFHL och Kunskap till praktik samarbetat kring att utveckla brukarmedverkan, och tack vare det har nu brukarråd bildats, eller är under bildande, i alla län. Under 2011 tar RFHL arbetet vidare och satsar på möten för politiker, chefer och brukarorganisationer. Målet är att presentera och utveckla lokalt anpassade modeller för brukarmedverkan.
I vecka 12 får alla kommuner och stadsdelar Socialstyrelsens enkät angående missbruks- och beroendevården. Frågorna i enkäten ligger till grund för Socialstyrelsens öppna jämförelser, och ska vara besvarade senast den 15 april.
Ska behandlingen leda till drogfrihet eller räcker det med förbättrad livskvalitet? Om olika aktörer har olika uppfattning om till exempel övergripande mål, är det svårt att utveckla samverkan. Tack vare en undersökning kring samverkan, fick Uppsala län kraftfulla verktyg för att förbättra missbruks- och beroendevården i länet.
Hur skapar man en integrerad mottagning? Vilken var nyttan av brukarmedverkan på verksamhetsnivå? Hur kan man arbeta med samordnad individuell plan i praktiken? Det är några exempel på innehållet i den sammanställning som nu är klar.
Kunskap till praktiks fördjupningskurser innebär att man får tillgång till högvalitativa kurser på hemmaplan.
Förändrade vistelsen på behandlingshemmet något för Lennart? Har Agnetas förutsättningar att hantera sitt missbruk förbättrats efter
12-stegsprogrammet? Sådant får man svar på via verktyget UIV.
Nu finns en sammanställning över integrerade mottagningar per län.
Den 18 - 20 maj arrangeras en workshop om motiverande samtal i grupp. Kursledare är Tom Barth och Christina Näsholm, båda aktiva i MINT. Inbjudan riktar sig till personer som har förkunskaper i MI och som vill lära sig använda MI i gruppsammanhang.
”Vad fungerar och vad fungerar inte – nationella och internationella perspektiv” är temat för Svenska Brukarföreningens konferens den 27 april.
"Far väl välfärden? Socialtjänsten i framtiden" är temat för Socialtjänstforum 2011 i Göteborg. Med detta tema inbjuder Socialtjänstforum socialarbetare, politiker och forskare till en dialog kring framtidens socialtjänst och socialt arbete.
Vilka använder webbaserad självhjälp för problematiskt alkohol- och drogbruk? Internetpsykiatri med behandlarstöd - en världsunik verksamhet ur organisations-, behandlar- och patientperspektiv.
Den 22-23 februari och 14-15 mars arrangeras baskursen ”Riskbruk, missbruk och beroende” i Östersund.
En väl fungerande missbruks- och beroendevård måste vara rustad för att möta olika gruppers olika behov. Då behövs kompetens från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Det skriver Anders Knape i en debattartikel publicerad i Upsala Nya Tidning den 2011-02-05
Riksförbundet mot alkohol och narkotikamissbruk (RFMA) anordnar i februari och mars en orienteringsutbildning i kognitiva psykoterapeutiska teorier som grund för behandling av missbruk och psykisk störning.
Vilket vetenskapligt stöd finns för sprututbytesprogram och läkemedelsbehandling vid olika beroendetillstånd? Hur ser utfallet ut för patientgrupper som varit föremål för tvångsvård jämfört med frivillig vård? Hur kostnadseffektivt är screening och kort rådgivning vid riskdrickande? Det är exempel på frågor som besvaras i det delbetänkande som presenterades av Missbruksutredningen den 31 januari.
